Kärnkraftens återkomst

Om klimatomställningen har ett nav så är det energifrågan, och den tar därför upp mycket av vårt fokus och vår tid. Nästan alla utsläppsminskningar vi pratar om, från elektrifierade transporter till fossilfri industri och datacenter, bygger på tillgången till stora mängder fossilfri el och ett välfungerande energisystem. Vi har pratat förnyelsebart och vi har pratat elnät. Den här månaden har det varit fokus på kärnkraft.

 

Under många år har fokus i den svenska energiomställningen legat på utbyggnaden av förnybar energi, framför allt vindkraft. Kärnkraften fanns visserligen kvar i bakgrunden, men få diskuterade nybyggnation eller framtida expansion. Men i takt med att elektrifieringen tagit fart, energisäkerheten seglat upp på den politiska agendan och det framtida behovet av fossilfri el ökat har kärnkraften åter seglat upp som en central pusselbit i framtidens energisystem.

 

Kärnkraften är samtidigt ett av hållbarhetsdebattens mest tudelade energislag. Å ena sidan producerar den stora mängder stabil el med mycket låga utsläpp av växthusgaser och ses av många som en viktig del av lösningen på klimatomställningen. Å andra sidan är kärnkraft inte förnybar och för med sig frågor kring utvinning av uran, avfallshantering, säkerhet, miljöpåverkan och mycket långa och dyra investeringshorisonter.

 

I dag står kärnkraften för ungefär en tredjedel av Sveriges elproduktion och omkring en fjärdedel av Europas. Men det som framför allt diskuteras är inte dagens reaktorer utan framtidens, där nya tekniker växt fram, inte minst små modulära reaktorer, så kallade SMR:er. Centrala frågor kopplat till utvecklingen är hur mycket energi reaktorerna kan förse, hur snabbt de kan byggas och vem som ska stå för notan.

 

Under månaden har vi träffat flera aktörer inom kärnkraftssektorn, däribland Studsvik, Videberg Kraft och Blykalla och fått mer insikt i hur kärnkraftsdiskussionen har utvecklats, både gällande infrastrukturen som redan finns på plats, projekten som ska byggas och tekniken som kan forma nästa generations reaktorer.

 

Hos Studsvik, en av världens ledande anläggningar för testning och utveckling av kärnteknik, fick vi se den ofta osynliga infrastrukturen bakom kärnkraften. Varje reaktor omges av ett omfattande ekosystem av forskning, materialutveckling, säkerhetsanalyser och avfallshantering där Studsvik spelar en central roll. Vi besökte bland annat bolagets så kallade hot cells, specialbyggda laboratorier där radioaktivt material analyseras på distans, samt materiallaboratorier där man simulerar de extrema förhållandena inne i en reaktor. Vi fick även se den patenterade avfallstekniken inDRUM, som används för att behandla och minska volymen av radioaktivt avfall.

 

Vi träffade även Videberg Kraft, projektbolaget som ansvarar för utvecklingen av tre SMR:er vid Ringhals med en planerad kapacitet om totalt 1,5 GW. Här blev det tydligt att de största utmaningarna inte handlar om själva tekniken, utan tillståndsprocesser, finansiering, politiska beslut och utbyggnad av kringliggande infrastruktur bedöms vara de största riskerna, där förseningar är den största potentiella kostnadsökningen. För att minska genomföranderisken är ambitionen att använda Rolls-Royce SMR:s reaktordesign, som först väntas tas i drift i Storbritannien och Tjeckien.

 

Från dagens kärnteknik och morgondagens reaktorprojekt fick vi även en inblick i nästa generations lösningar genom Blykalla. Bolaget utvecklar en blykyld SMR-teknik (istället för vatten som är den traditionella kyltekniken) och ser en framtida möjlighet att placera mindre reaktorer nära stora elkonsumenter, såsom datacenter, för att leverera stabil fossilfri el direkt till användaren. Samtidigt återstår flera tekniska och regulatoriska steg innan tekniken kan nå kommersiell skala.

 

Ett återkommande tema var att den största utmaningen inte ligger i tekniken, utan flera av aktörerna lyfte i stället fram finansiering, tillståndsprocesser och kompetens som möjliga flaskhalsar. Sverige har inte byggt nya reaktorer på flera decennier och stora delar av kärnkraftssektorn har under lång tid präglats av begränsade investeringar. Samtidigt går många erfarna ingenjörer och specialister i pension. Om ny kärnkraft ska byggas behövs därför inte bara kapital, utan också människor med rätt kunskap.

 

En annan fråga som ofta lyfts i kärnkraftsdebatten är avfallshanteringen. Här intar Sverige och Finland en särställning internationellt. Länderna blir först i världen med permanenta slutförvar för använt kärnbränsle. För många ses detta som ett viktigt steg för att hantera en av kärnkraftens mest omdiskuterade utmaningar, även om frågor kring långsiktig förvaltning och samhällelig acceptans fortsatt diskuteras.

 

Både Studsvik, Videberg Kraft och Blykalla är alla bolag som lyfter fram hur kärnkraften återigen blivit en relevant del av diskussionen kring Europas energiomställning. De första nya svenska reaktorerna ligger fortfarande många år fram i tiden. Men redan nu påverkar utvecklingen investeringar, industristrategier och synen på hur framtidens energisystem ska utformas.

Dialoger och uppdateringar från portföljbolagen

 

Under månaden hade vi en uppföljningsdialog med Atlas Copco inom ramen för investerarsamarbetet Net Zero Engagement Initiative. Vi diskuterade bolagets kommande omställningsplan och arbetet med att minska utsläppen i värdekedjan, där utvecklingen går långsammare än väntat. De lyfte fram att energieffektivisering av produkterna fortsatt är det viktigaste verktyget för att minska klimatpåverkan. Samtidigt konstaterade bolaget att en stor del av de framtida utsläppsminskningarna är beroende av hur snabbt elsystemen i marknader som Kina, Indien, USA och Mellanöstern ställer om till fossilfri el. Omställningen av energisystemen blir därför avgörande för att bolaget ska kunna nå sina långsiktiga ambitioner. Vi diskuterade även den omställningsplan som väntas publiceras senare under året. I vår uppföljning uppmuntrade vi Atlas Copco att tydligt beskriva vilka åtgärder som ska driva utsläppsminskningarna framåt, vilka investeringar som krävs och vilka beroenden och osäkerheter som finns längs vägen. Vi lyfte också vikten av ökad transparens kring de finansiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter, samt hur bolaget arbetar med fysiska klimatrisker.

Atlas Copco återfinns i fonderna: Lannebo Marknad Sverige, Lannebo Marknad Sverige Bred, Lannebo Sverige Fokus, Lannebo Sweden All Cap, Lärarfond Offensiv, Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Norden, Lannebo Mixfond, Lärarfond Balanserad, Lannebo Världen, Lannebo Global, Lärarfond Försiktig, Lannebo Marknad Europa, Lannebo Marknad Global samt Lannebo Sverige Plus

Under månaden hade vi en uppföljningsdialog med amerikanska energibolaget Constellation Energy på temat klimat. Bakgrunden är att bolaget tidigare haft en mycket låg utsläppsprofil tack vare sin stora kärnkraftsverksamhet, men att förvärvet av energibolaget Calpine förändrat utsläppsbilden avsevärt genom en betydligt större exponering mot naturgas. Bolaget bekräftade att de tidigare klimatmålen inte längre anses relevanta efter förvärvet och arbetar nu med att ta fram en ny klimatstrategi för den sammanslagna verksamheten. Några nya mål finns ännu inte på plats och någon tydlig tidplan har inte kommunicerats, även om arbetet pågår. En intressant del av diskussionen handlade om hur klimatpåverkan ska mätas där bolaget lyfte fram att de fortfarande ser sig som en av USA:s renaste storskaliga elproducenter tack vare sin stora kärnkraftsproduktion. Samtidigt menar bolaget att traditionella klimatmått inte alltid fångar deras bidrag till ett mer fossilfritt elsystem, vilket är en anledning till att de inte valt att använda SBTi:s ramverk. Vi ser positivt på att bolaget arbetar med att uppdatera sina klimatmål efter Calpine-förvärvet, men konstaterar samtidigt att avsaknaden av en ny omställningsplan och konkreta klimatmål innebär att det fortfarande finns frågetecken kring den långsiktiga utsläppsutvecklingen. Vi kommer därför att fortsätta följa arbetet under kommande år.

Constellation Energy återfinns i fonderna: Lannebo Global, Lannebo Världen, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lärarfond Försiktig, Lannebo Marknad USA samt Lannebo Marknad Global

Under månaden har vi även kontaktat de japanska bolagen Property Data Bank och MarkLines kring bolagets innehav av egna aktier efter genomförda återköpsprogram. Som långsiktiga ägare föredrar vi generellt att återköpta aktier makuleras, eftersom det tydligare kommer aktieägarna till del än om aktierna behålls i bolaget. Båda bolagen återkopplade att frågan diskuteras internt. MarkLines uppgav att ambitionen är att makulera de återköpta aktierna, även om något formellt beslut ännu inte har fattats. Property Data Bank har ännu inte bestämt hur bolaget ska hantera sina egna aktier framöver, men är medvetna om investerares förväntningar i frågan. Vi ser återkopplingen som positiv men något otydlig och kommer att fortsätta följa utvecklingen.

Property Data Bank återfinns i fonden: Lannebo Oligo Global.

MarkLines återfinns i: Lannebo Oligo Global.

Under månaden hade vi en dialog med Billerud om biologisk mångfald, skogsråvara och hållbart skogsbruk. Eftersom skogen är bolagets viktigaste råvara blir naturfrågorna en central del av verksamheten. Billerud äger ingen egen skog utan arbetar genom inköp av råvara och rådgivning till privata skogsägare. Bolaget lyfte fram certifieringar som FSC och PEFC som de viktigaste verktygen för att säkerställa ansvarsfullt skogsbruk och biologisk mångfald. Samtidigt arbetar de aktivt för att fler mindre skogsägare ska ansluta sig till olika certifieringssystem. Idag saknar bolaget dock tydliga och kvantifierade naturmål motsvarande de klimatmål som finns på plats. Bolaget pekade på att de ser behov av att utveckla tydligare mål och nyckeltal för biologisk mångfald framöver, vilket vi uppmuntrat dem att göra. Vi diskuterade även möjligheten att använda Science Based Targets for Nature (SBTN) som ett ramverk för framtida naturrelaterade mål. På klimatsidan har bolaget minskat sina egna utsläpp med omkring 30 procent sedan 2022. Framåt ligger ett större fokus på att minska utsläppen i värdekedjan, framför allt kopplade till råvara, transporter och insatsvaror. Vår bild efter mötet är att Billerud har många processer och arbetssätt på plats för att hantera naturfrågorna, men att nästa steg blir att tydligare formulera långsiktiga mål, mäta framsteg och visa hur arbetet bidrar till biologisk mångfald i praktiken.

Billerud återfinns i fonderna: Lannebo Sverige Plus, Lannebo Sweden All Cap, Lannebo Marknad Sverige Bred, Lannebo FRN, Lannebo Räntefond Kompass samt Lärarfond Försiktig, Lärarfond Balanserad och Lärarfond Offensiv

Under månaden deltog vi i en uppföljningsdialog med försvars- och teknikbolaget Thales tillsammans med en internationell investerargrupp. Fokus låg på hur bolaget arbetar med mänskliga rättigheter i samband med försäljning av produkter och teknologi. En viktig slutsats från mötet var att Thales under de senaste åren byggt upp en mer strukturerad process för att identifiera och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter. Bolaget arbetar med riskbedömningar av både produkter och länder, där särskilt känsliga affärer granskas i särskilda beslutsforum innan de kan godkännas. Thales betonade också att bolaget i vissa fall kan välja att inte gå vidare med en affär även om den är laglig och nödvändiga exporttillstånd har erhållits. Vi uppskattade att bolaget nu verkar vara på väg mot större transparens kring sitt arbete. Samtidigt ser vi fortsatt utrymme för förbättringar, särskilt kring rapportering av hur processerna fungerar i praktiken och vilka risker som identifieras och hanteras, även om vi samtidigt har förståelse för att bolaget, av sektorspecifika skäl, inte kan förväntas rapportera med samma transparens som andra bolag.

Thales återfinns i fonden: Lannebo Strategic Industries