Demokraterna tar kontroll över kongressen. Vad betyder det för börsen?


Amerikanska mellanårsval har historiskt ofta följts av en stark period på börsen. Nu har Demokraterna tagit kontroll över båda kamrarna i kongressen och förändrat de politiska förutsättningarna för Donald Trumps återstående två år som president. Men hur mycket betyder egentligen politiken för aktiemarknaden? Vi har talat med Erik Nilsson allokeringsansvarig på Lannebo, om historiska börsmönster, räntor och vilka konsekvenser valresultatet kan få för investerare.
Mellanårsvalet i USA har resulterat i en ny maktfördelning i Washington. Demokraterna har tagit kontroll över både representanthuset och senaste, vilket innebär att president Donald Trump får en kongress med en annan politisk majoritet under de två återstående åren av sin mandatperiod.
För investerare väcker resultatet flera frågor. Kongressen har stort inflytande över bland annat statsbudgeten, skattepolitiken och den federala lagstiftningen. En förändrad majoritet kan därmed påverka vilka delar av presidentens ekonomiska politik som kan genomföras och vilka frågor som blir föremål för nya förhandlingar.
Med det finns också ett historiskt perspektiv som gör mellanårsvalen särskilt intressanta för börsen. Amerikanska aktier har ofta utvecklats starkt under året efter ett mellanårsval, även och skillnaderna mellan enskilda perioder är stora.
Vi har bett Erik Nilsson, allokeringsansvarig på Lannebo, att sätta valresultatet i ett större ekonomiskt sammanhang.
Historiken visar ett intressant börsmönster.
Om vi börjar med historiken: Amerikanska aktier har ofta utvecklats starkt efter mellanårsval. Vad visar statistiken, och hur ska man som investerare tolka det.
Vad tror du förklarar det historiska mönstret? Handlar det om att den politiska osäkerheten minskar när valet är över, eller finns det andra faktorer som har större betydelse?
En viktig fråga är hur mycket av börsutvecklingen som faktiskt kan kopplas till valen. Under de senaste årtionden har USA genomgått flera perioder med stora förändringar i inflationen, räntor och ekonomisk tillväxt. Dessa faktorer påverkar företagens vinster och värderingar oavsett vilket parti som kontrollerar kongressen.
Finns det en risk att investerare lägger för stor vikt vid historiska börsmönster? Hur relevant är statistiken när de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig så mycket mellan olika valår?
Det finns nog en effekt av att marknaden tenderar att gå bättre när de politiska förutsättningarna är klara och inte sällan brukar mellanårsvalen jämna ut maktbalansen mellan demokraterna och republikanerna vilket försvårar dramatiska förändringar för sittande president. I marknadens ögon brukar detta vara något positivt och det gäller oavsett vilken politisk färg den sittande presidenten har. Samtidigt vill jag heller inte överdriva denna effekt. Perioden november till november brukar vanligtvis gå bra oberoende om det är mid-terms eller ej. Om mid-terms hade ägt rum 2021, 2007 eller 2001 skulle statistiken se sämre ut men då hade det ju sammanfallit med andra större makrohändelser
.
En ny maktfördelning i Washington
Demokraternas kontroll över både kamrarna förändrar förutsättningarna för lagstiftningsarbetet. Trump behåller sina befogenheter, men större lagstiftningsförändringar behöver stöd i kongressen. Det gäller inte minst frågor om skatter, offentliga utgifter och delar av den ekonomiska politiken.
För marknaden handlar det därför inte enbart om vem som vann valet, utan också om vilka politiska beslut som nu blir möjliga att genomföra.
Demokraterna har tagit kontroll över både representanthuset och senaten. Vad förändras rent konkret för Trump under de kommande åren?
Han kommer stöta på större motstånd att få igenom lagstiftning och demokraterna kommer ha större möjligheter att sätta i gång utredningar som ska granska ministrar. Men Trump har fortfarande Veto vilket han ville påvisa med en ny keps. Dessutom har han möjlighet att ge presidentdekret i stor utsträckning. Däremot kommer ju dessa dekret förmodligen falla när Högsta domstolen granskar dekreten, men sådant tar ju tid och när ett dekret väl har fallit kan ju presidenten komma med ett nytt. Jag tror därför att vi fortsatt får vänja oss med politiska utspel även de två resterande åren.
Det talas om att börsen uppskattar en situation där presidenten och kongressen kontrolleras av olika partier. Finns det historiskt stöd för det, eller är sambandet mer komplicerat?
Det enkla svaret är förstås att det är mer komplicerat. Marknaden värderas ju ständigt utifrån ny inkommande nyheter som kan beröra mer än det som sker i Washington. Men ”Allt annat lika” som är ett klassiskt ekonomuttryck, så brukar ett låst parlament vara en bra miljö då det innebär att politiken förmodligen kommer ligga fast under överskådlig tid. Ett låst politiskt läge är positivt i länder där markoekonomin är stabil. Marknaden skulle inte gilla ett låst läge om landet är i stort behov av strukturreformer, då förordas en regering med starkt mandat.
En kongress med en annan majoritet kan innebära fler politiska förhandlingar. Hur ser du på risken för låsningar kring exempelvis statsbudgeten och statsskulden?
Det får vi nog räkna med att statsapparaten kommer stängas ner under perioder och skuldtaket kommer att användas som en förhandlingsbricka. Samtidigt har båda parter för mycket att förlora på att stöka till i statsfinanserna. Räntemarknaden har där stor makt att få politiker att rätta in sig i ledet. Obama reciterade Warren Buffet 2013 som menade att en amerikansk betalningsinställelse kunde liknas med en ekonomisk atombomb och att man inte ska använda detta utpressningsmedel mot sittande president.
Från politik till börs och bolagsvinster
För aktiemarknaden blir nästa fråga hur den politiska utvecklingen påverkar bolagens ekonomiska förutsättningar. Skatter, regleringar och offentliga investeringar kan få olika betydelse för olika branscher. Även utvecklingen för inflationen och obligationsräntorna spelar en viktig roll i företagens finansieringskostnader och värderingar.
Tekniksektorn är ett särskilt intressant område. De stora amerikanska teknikbolagens investeringar i AI och datacenter har varit ett framträdande tema på börsen. Utbyggnaden väcker också frågor om energiförsörjning, elpriser, lokala tillstånd och såklart finansiering.
Om vi tittar på börsen snarare än politiken, vilka sektorer eller typer av bolag kan påverkas mest av den nya förhållandet i kongressen?
Jag tycker det är rimligt att handelskriget kommer att lugna ner sig något vilket i så fall skulle gynna Europa. Det är även rimligt att tro att AI-utbyggnaden kommer att dämpas givet att demokraterna har velat ge mer makt åt de boende att säga nej till planerade datacenter. Det som man kallar för NIMMBY-röreslen. ”Not In My Back Yard”. Företag inom förnyelsebar energi samt hälsovårdsbolag som tidigare har gått sämre på grund av Trumps politik kan vi också vänta oss en vändning.
Hur mycket tror du att börsmarknaden redan hade tagit höjd för valresultatet? Vad skulle du titta på i börsens första reaktioner för att förstå hur investerare tolkar utfallet?
Vi har sett vissa tendenser redan. Framförallt i AI-hårdvara, men det här tydliga valresultatet kan göra att rörelsen hänger kvar längre.
Vad betyder det för svenska investerare?
Utvecklingen i USA har stor betydelse även utanför den amerikanska marknaden. Amerikanska bolag utgör en betydande del av global aktieindex, och förändringar i amerikanska räntor och dollarkursen påverkar även internationella investerare.
För svenska sparare är det därför relevant att följa både hur amerikanska aktier utvecklas och hur förändringen i den ekonomiska politiken kan påverka valutamarknaden och svenska exportbolagen.
Vad betyder valresultatet för en svensk sparare som har en stor del av kapitalet placerat i en global aktiefond?
Det första man bör vara uppmärksam på när man är investerad i en global indexfond är att exponeringen mot AI-temat är påtagligt. Det kan vara så mycket som 40 % av portföljen som på ett eller annat sätt är kopplat till AI. Det kommer bli ännu större när nu Anthropic som ska börslanderas och som då per automatik kommer in i indexfonder. Därför tror vi på att sprida riskerna i portföljerna. Inte minst till hälsovård och till europeiska industribolag.
Finns det några särskilda konsekvenser för svenska börsbolag, exempelvis industriföretag med stor försäljning i USA?
Om vi får rätt i att handelskriget kommer att ebba ut, kommer det bli enklare för svenska företag att sälja sin varor till USA. Vår analys över den amerikanska tillväxten är fortfarande gynsam vilket därmed borde hålla efterfrågan uppe. Kronan har också blivit billigare mot dollarn vilket vanligtvis brukar gynna exportföretag som får intäkter i dollar och redovisar i svenska kronor.
Om vi lyfter blicken aningen från valet, vad tror du blir viktigast för börsutvecklingen under de kommande sex till tolv månaderna? Bolagens vinsttillväxt, centralbankernas räntebeslut eller den politiska utvecklingen?
Vi tror att stora satsningar inom datacenter kommer att bidra till stark tillväxt även nästa år även om det finns risk att utbyggnaden kommer att ske lite långsammare med den nya politiska majoriteten. Det finns gott om bolag utanför AI-temat som har gjort sitt bästa kvartal på flera år som ligger tidigt i sin återhämtningscykel. Vi är hellre investerade där än i de bolag som idag tar upp stora lån för att bli sittande med datacenter där det råder stor osäkerhet om investeringen kommer att ge utlovad avkastning.
Avslutningsvis Erik, har valresultatet förändringar hur vi på Lannebo ser på fördelningen mellan olika tillgångsslag, regioner och sektorer? Finns det något vi följer extra nog just nu?
Nyligen har vi minskat den globala exponeringen och ökat svenska aktier. Vi tror att den svagare kronan kommer att gynna svenska exportföretag och dessutom är vi oroliga över AI-temat och vill därför bredda exponeringen mot hälsovård och europeisk motståndskraft.
Håll dig uppdaterad
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få analyser, marknadskommentarer och nyheter direkt i din inkorg.
PrenumereraRiskinformation
Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Mohammed Salih är kommunikationschef på Lannebo och en etablerad expert inom sparande, investeringar och privatekonomi. Han har under många år förmedlat kunskap om börsen, sparande och investeringar, både som sparekonom, krönikör, poddprofil och i sociala medier. Han är författare till Börsen för alla och utsågs till Årets sparprofil 2023.