Svag kärninflation talar emot räntehöjning i november

KPIF, som är Riksbankens målvariabel, steg från 0,7 till 1,5 procent i september. Det visar SCB:s preliminära siffror som publicerades på onsdagsmorgonen. Uppgången var väntad. Kärninflationen, mätt som KPIF exklusive energi, låg däremot kvar på 0,5 procent. Det var 0,2 procentenheter lägre än marknaden hade räknat med.

“1,5 procent ser ut som en rejäl uppgång, men det är energin som lyfter siffran. Rensar man bort energin händer nästan ingenting. Med en kärninflation på 0,5 procent har Riksbanken svårt att motivera en höjning i november”, säger Lars Kristian Feste.

Energin står för nästan hela lyftet

Månadssiffrorna visar hur små de underliggande prisökningarna var. KPIF steg med 0,9 procent från augusti till september. Exklusive energi var ökningen 0,1 procent. Enligt SCB är stigande energipriser den främsta förklaringen till uppgången. Även KPI, som påverkas av bolåneräntorna, steg kraftigt: från 0,3 till 1,1 procent.

Bilden bekräftas av fördelningen mellan varor och tjänster. Varuinflationen stiger, medan tjänsteinflationen dämpas något från augustinivåerna.

“Tjänstepriserna är det jag följer närmast, eftersom de speglar löner och efterfrågan här hemma. Där finns inga tecken på att inflationen tar fart”, säger Lars Kristian Feste.

I protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte öppnades dörren för en höjning redan i november. Direktionen fattar beslut den 3 november och beskedet kommer dagen efter. Innan dess får Riksbanken de definitiva septembersiffrorna den 14 oktober. Något utfall för oktober hinner inte komma, eftersom nästa snabb-KPI publiceras först den 5 november.

Inflationen i år går inte att läsa utan att räkna in regeringens åtgärder. Matmomsen halverades den 1 april. I juli kom ytterligare tre förändringar: tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, halverat pris på månadskort i kollektivtrafiken och sänkta avgifter för förskola och fritidshem.

Effekten är stor. Enligt en sammanställning från Infront i somras sänker de finanspolitiska åtgärderna KPIF med mer än 1,5 procentenheter i årstakt under juli till september.

“Inflationen är politiskt nedpressad just nu. När åtgärderna fasas ut kommer siffrorna att stiga, och det vet Riksbanken. Det talar för högre räntor längre fram. För november väger den svaga kärninflationen tyngre”, säger Lars Kristian Feste.

KPIF steg nästan en procentenhet. Varför lägger du så stor vikt vid kärninflationen?

“Energipriserna svänger kraftigt från månad till månad och säger lite om var inflationen är på väg. Kärninflationen steg med 0,1 procent på en månad. Det är den siffran Riksbanken behöver se röra sig innan den höjer.”

Vad skulle kunna få Riksbanken att höja ändå i november?

“En tydlig överraskning i de definitiva siffrorna den 14 oktober, främst om tjänstepriserna visar sig starkare än de preliminära uppgifterna antyder. Det ser jag inga tecken på i dag.”

När tror du att nästa räntehöjning kommer?

“När effekterna av de tillfälliga åtgärderna börjar klinga av och kärninflationen står på egna ben. Om inte inflationen för oktober och november drar iväg uppåt, tror jag att det dröjer in på nästa år.”

Vad blir det viktigaste att hålla ögonen på frammåt?

“Hur Riksbanken väljer att hantera hoppet när åtgärderna försvinner. Inflationen kommer då att stiga mekaniskt, utan att det underliggande pristrycket har förändrats. Hur direktionen kommunicerar kring det blir avgörande för räntemarknaden.”

Fakta: inflationen i september

Mått	Augusti, %	September, %	Månadsförändring, %
KPIF (Riksbankens målvariabel)	0,7	1,5	0,9
KPIF-XE (kärninflation, exkl. energi)	0,5	0,5	0,1
KPI (inkl. bolåneräntor)	0,3	1,1	0,9

Preliminära siffror från SCB:s snabb-KPI, publicerade 7 oktober 2026. Riksbankens inflationsmål är 2 procent mätt med KPIF.

Datum	Händelse
14 oktober	SCB publicerar definitiva siffror för september
3 november	Riksbankens penningpolitiska möte
4 november	Räntebeskedet publiceras
5 november	Snabb-KPI för oktober