Ta ut pengar från ISK – så fungerar uttag

Investeringssparkonto, ISK, är ett enkelt sätt att spara i fonder och aktier. Men vad händer när du vill använda pengarna? Kan du ta ut pengar från ett ISK när som helst, och behöver du betala skatt på uttaget?

Det korta svaret är: Ja, du kan ta ut pengar från ett ISK när du vill och du betalar ingen skatt på själva uttaget. Beskattningen sker i stället genom en årlig schablonintäkt som beräknas utifrån värdet på ditt sparande och dina insättningar.

Här går vi igenom hur uttag från ISK fungerar, hur skatten beräknas och vad som kan vara bra att tänka på innan du tar ut eller sätter in pengar.

Ja. Pengarna på ett ISK är inte bundna och du kan göra uttag från kontot när du vill.

Om pengarna redan finns som likvida medel på ditt ISK kan de föras över till exempelvis ett vanligt bankkonto. Om pengarna är investerade i fonder eller aktier behöver du först sälja de värdepapper du vill frigöra kapital från. Läs mer om hur du säljer fonder hos Lannebo.

Själva uttaget utlöser ingen skatt. Det spelar alltså ingen roll om du tar ut pengar som ursprungligen satts in på kontot eller pengar som kommer från en värdeökning.

Nej. Till skillnad från ett traditionellt aktie- och fondkonto beskattas du inte för varje enskild vinst när du säljer värdepapper inom ett ISK. Du betalar inte heller kapitalvinstskatt när du tar ut pengarna.

I stället beskattas ett ISK genom en schablonintäkt. Det innebär förenklat att skatten beräknas utifrån värdet på ditt sparande, inte utifrån hur stor faktisk vinst du har gjort.

Det betyder också att du kan behöva betala skatt på sparandet även under ett år då dina investeringar har minskat i värde. På samma sätt beskattas inte en stor realiserad vinst separat.

Läs mer om hur skatt på fonder fungerar.

För att räkna ut skatten används ett så kallat kapitalunderlag. Det baseras på värdet på ditt ISK vid ingången av varje kvartal tillsammans med de insättningar och vissa överföringar som gjorts till kontot under året.

Förenklat läggs följande ihop:

• värdet på kontot den 1 januari
• värdet på kontot den 1 april
• värdet på kontot den 1 juli
• värdet på kontot den 1 oktober
• insättningar under året.

Summan delas därefter med fyra. Resultatet är ditt kapitalunderlag.

För inkomståret 2025 är schablonräntan 2,96 procent. Schablonintäkten beskattas med 30 procent, vilket motsvarar en effektiv skatt på 0,888 procent av det beskattningsbara kapitalunderlaget.

En viktig förändring från och med 2025 är att det finns en skattefri grundnivå på 150 000 kronor för sammanlagt sparande på ISK, kapitalförsäkring och PEPP.

Det innebär i praktiken att du får ett avdrag som gör sparande upp till denna nivå skattefritt. Har du flera ISK eller även sparar genom exempelvis kapitalförsäkring är det alltså det sammanlagda sparandet som är relevant, inte 150 000 kronor per konto.

Anta att du i januari öppnar ett ISK och börjar månadsspara 5 000 kronor i en globalfond.

Under året utvecklas värdet på kontot enligt följande:

Värde 1 januari: 0 kr
Värde 1 april: 16 000 kr
Värde 1 juli: 34 000 kr
Värde 1 oktober: 54 000 kr
Insättningar under året: 12 × 5 000 kr = 60 000 kr

Kapitalunderlaget blir:

(0 + 16 000 + 34 000 + 54 000 + 60 000) / 4 = 41 000 kronor

I det här förenklade exemplet är kapitalunderlaget lägre än den skattefria grundnivån på 150 000 kronor. Om detta är ditt enda sparande som omfattas av grundnivån blir skatten därför 0 kronor för 2025.

Ett uttag beskattas inte i sig. Det finns däremot en viktig skillnad mellan uttag och insättningar.

När du sätter in pengar på ett ISK räknas insättningen med när kapitalunderlaget beräknas. Det innebär att upprepade uttag och nya insättningar kan påverka beskattningen.

Det kan därför vara bra att undvika att använda ett ISK som ett vanligt transaktionskonto där samma pengar flyttas in och ut ofta. Ett ISK är framför allt utformat för sparande och investeringar.

Även likvida medel på ett ISK ingår i kontots värde och kan därmed påverka kapitalunderlaget.

Har du en större summa pengar som står oinvesterad under en längre period kan det därför vara klokt att fundera över varför pengarna finns på just ett ISK. Pengar som är avsedda för kortsiktiga utgifter eller en buffert kan exempelvis ha ett annat syfte än kapital som är avsett för långsiktigt sparande.

Det är däremot inte självklart att alternativet alltid är att investera pengarna direkt. Vilken lösning som passar beror bland annat på när du behöver pengarna och vilken risk du är beredd att ta.

Det beror framför allt på varför du behöver pengarna.

Sparar du till något som ligger långt fram i tiden kan det finnas anledning att låta kapitalet fortsätta vara investerat. Ska pengarna däremot användas inom kort kan det vara relevant att minska risken eller ta ut dem.

Det viktiga är att skilja mellan pengar du behöver på kort sikt och ett mer långsiktigt kapital. För fondsparande är en långsiktig sparhorisont ofta viktig eftersom värdet på investeringar kan variera över tid.