Allt om reporänta och styrränta

Styrräntan är den ränta som Riksbanken beslutar om för att påverka ränteläget i Sverige och bidra till att inflationen stabiliseras kring inflationsmålet. Genom styrräntan påverkar Riksbanken dagslåneräntan på marknaden, vilket i sin tur får genomslag på andra räntor i ekonomin. När styrräntan höjs blir det generellt dyrare att låna och mer attraktivt att spara. När den sänks sker i regel det motsatta. På så sätt kan Riksbanken påverka efterfrågan i ekonomin och därigenom inflationen. Riksbankens inflationsmål är 2 procent.

Syftet med penningpolitiken är att hålla inflationen låg och stabil. Om inflationstrycket bedöms vara för högt kan Riksbanken höja styrräntan. Högre räntor gör det dyrare att låna och kan dämpa konsumtion och investeringar. När efterfrågan minskar kan även prisökningstakten dämpas.

Om inflationstrycket i stället är för lågt och ekonomin är svag kan Riksbanken sänka styrräntan. Lägre räntor kan göra det billigare att låna och därigenom stimulera konsumtion och investeringar. Sambandet är dock inte mekaniskt. Riksbanken väger samman inflation, konjunktur och andra risker när den beslutar om styrräntan.

Styrräntan påverkar de räntor som banker och andra aktörer möter på marknaden och får därför också betydelse för hushållens lånekostnader. En högre styrränta bidrar generellt till högre räntor, medan en lägre styrränta kan bidra till lägre räntor. Men det innebär inte att din bolåneränta automatiskt förändras lika mycket som styrräntan.

Bolåneräntor påverkas även av marknadsräntor, bankernas finansieringskostnader, konkurrens och förväntningar på framtida ränteutveckling. Marknadsräntorna kan dessutom börja röra sig redan innan Riksbanken faktiskt ändrar styrräntan.

Högre räntor innebär inte bara högre kostnader för den som lånar pengar. De kan också innebära högre ränta på sparkonton och påverka vilken avkastning olika räntebärande placeringar kan erbjuda.

När ränteläget förändras påverkas därför också förutsättningarna för olika typer av investeringar. Men hur stor påverkan blir beror bland annat på vilken typ av tillgång eller fond du investerar i och hur lång placeringshorisont du har.

Det finns inget enkelt samband där en högre styrränta alltid betyder en fallande börs eller en lägre styrränta automatiskt leder till stigande aktiekurser. Räntan är däremot en viktig faktor för aktiemarknaden. När räntorna stiger kan företagens finansiering bli dyrare, samtidigt som räntebärande investeringar kan bli mer attraktiva i förhållande till aktier. Högre räntor kan också dämpa konsumtionen och den ekonomiska aktiviteten, vilket kan påverka företagens försäljning och vinster.

Samtidigt påverkas börsen av betydligt mer än dagens räntenivå. Förväntningar om framtida räntor, inflation, konjunktur och företagens vinstutveckling spelar också stor roll. För en långsiktig sparare är det därför svårt att basera investeringsbeslut på prognoser om nästa räntebeslut.

När marknadsräntorna förändras påverkas också värdet på räntebärande värdepapper. Hur känslig en räntefond är för förändrade marknadsräntor beror bland annat på fondens duration, alltså förenklat hur känslig fonden är för ränteförändringar.

Generellt är fonder med längre duration mer känsliga för ränteförändringar än fonder med kortare duration. Men avkastningen i en räntefond påverkas även av andra faktorer, till exempel kreditrisk och de räntor som fondens innehav erbjuder.

Läs mer om Lannebos räntefonder

Räntenivån kan även påverka kronans värde. Om svenska räntor exempelvis är högre än räntorna i andra länder kan svenska räntebärande tillgångar bli relativt mer attraktiva för investerare. Allt annat lika kan en ökad efterfrågan på svenska tillgångar bidra till en starkare krona.

I praktiken är sambandet betydligt mer komplicerat. Valutakurser påverkas av en mängd faktorer, däribland förväntningar på framtida räntor, internationell ekonomi och investerarnas riskaptit.

För den långsiktiga spararen är det lätt att lägga stor vikt vid nästa räntebeslut. Men ränteläget är bara en av många faktorer som påverkar finansmarknaden.

Marknaden försöker dessutom hela tiden prisa in vad som ska hända framöver. Det innebär att förväntningar om framtida styrränta ofta redan har påverkat aktie- och obligationspriser när själva räntebeslutet kommer.

För de flesta långsiktiga sparare är det därför viktigare att utgå från den egna placeringshorisonten, risktoleransen och fördelningen mellan olika tillgångsslag än att försöka positionera sparandet inför varje räntebeslut.